Vi har träffat Kjell Larsson som är Professor Emeritus på Karolinska Institutet och jobbat och forskat på astma i många år. Vi ställde några av de vanligaste frågorna vi får kring astma och lungfunktion.
Vad är egentligen lungfunktion?
När man talar om lungfunktion avser man ofta är en persons förmåga att ventilera sina lungor. Alltså fylla eller tömma lungorna på luft vilket mäts med så kallad spirometri. Lungorna har ju flera andra funktioner som kan mätas på olika sätt.
Varför är det viktigt som astmatiker att veta hur lungfunktionen är?
Det är väldigt viktigt som astmatiker att veta sin lungfunktion för att förstå om den är försämrad eller inte. Målet är att lungfunktionen alltid ska vara normal och det är viktigt att astma alltid behandlas optimalt. Det är inte helt ovanligt att personer med astma utvecklar kronisk luftvägsobstruktion, alltså en konstant försämrad lungfunktion, som inte förbättras trots medicinering. Det är sannolikt att otillräckligt behandlad astma leder till snabbare lungfunktionsförlust än om astman behandlas väl och astmakontrollen är god.
Med andra ord, har du astma är det viktigt att mäta din lungfunktion och ta rätt behandling annars kan det leda till negativa effekter på kroppen på sikt
Vad är fördelarna med att utvärdera sin lungfunktion kontinuerligt?
Det är inte bara viktigt att kontinuerligt utvärdera sin lungfunktion för att kunna behandla sin astma rätt. Utan det är även viktigt för att säkerställa att man som astmatiker inte faller i sin lungfunktion snabbt.
Alla människor har en naturlig försämring i lungfunktion med åldern. På en frisk person sjunker lungfunktionen cirka 30 ml per år. Genom att följa lungfunktionen över flera år kan man fastställa hastigheten med vilken lungfunktionen försämras. Om lungfunktionen faller snabbt är det viktigt att man vidtar alla åtgärder som står till buds för att stoppa den vidare negativa utvecklingen.
Hur kan man på bästa sätt själv mäta sin lungfunktion?
Det finns i huvudsak två metoder; PEF-mätare och lite mer avancerad lungfunktionsmätning som även mäter FEV1. Av dessa två så är definitivt FEV1 det värdet som är mest tillförlitligt så länge man gör enligt korrekta instruktioner.
PEF (peak expiratory flow) är ett mått på det maximala luftflöde som uppnås vid en maximal utandning från helt fyllda lungor. Det är ett trubbigt mått som påverkas bland annat, av muskelstyrka och därför inte är helt tillförlitligt. Man kan säga att det är den äldre metoden vi använt för att andra metoder varit för avancerade och dyra att göra i hemmet.
FEV1 är ett mått på den volym luft som kommer ut första sekunden från vid en maximal utandning från helt fyllda lungor. Med dagens teknik och eftersom FEV1-mätare blivit billigare så är det möjligt, och rekommendabelt, att använda FEV1istället för PEF. Det är ett mer stabilt värde på ens lungfunktion.
Vad innebär dygnsvariabilitet i lungfunktion?
Astmatiker har labila luftvägar. Lungfunktionen kan försämras spontant eller om man utsätts för stimuli som leder till luftvägsobstruktion. Vid otillräckligt kontrollerad astma uppkommer inte sällan symtom och en försämring av lungfunktion på nätterna som sedan normaliseras på dagen. Alla människor uppvisar en liten dygnsvariabilitet i sin lungfunktion med något sämre värden på efternatten och något bättre värden på dagen. Denna dygnsvariabilitet är ofta större hos personer med astma. En FEV1-variation som överstiger medelvärdet för FEV1 med 10 % på vuxna och 12 % utgör en mycket stark indikation på astma.
”Har man konstaterad astma och man är välinställd i sin behandling så ska man inte ha någon dygnsvariabilitet och heller inte några symtom på astma”
Är det någon speciell grupp astmatiker som ska mäta sin lungfunktion regelbundet?
Lungfunktion med spirometri ska mätas på alla astmatiker. Extra viktigt är det förstås hos personer med okontrollerad astma, det vill säga de som har symtom och som måste ta luftrörsvidgande läkemedel på grund av symtom. En person med astma ska inte ha symtom och inte tillfällig försämring av lungfunktionen i sitt dagliga liv, till exempel i samband med fysisk aktivitet.
Finns det nackdelar att kontinuerligt ha koll på sin lungfunktion?
Nej.
Hur mycket dippar man i lungfunktion om man har tex träningsutlöst astma?
Om man sjunker mer än 10 % i sin FEV1 lungfunktion efter ansträngning så har man ansträngningsutlöst bronkkonstriktion vilket mycket starkt talar för astma.
Dippar man även om man inte har astma när man tränat?
Inte märkbart nej, man kan ha en mindre sänkning (mindre än 10 %) men det är inget man känner av. Är man välbehandlad i sin astma så ska man heller inte falla i lungfunktion efter fysisk ansträngning.
Slutligen, vad skulle du vilja säga till alla astmatiker?
Har man astma så är det viktiga att man har rätt mediciner och att man tar dem. Det skyddar luftrören mot oväntade faktorer som kan ge symtom, till exempel pollen och ansträngning. Detta gör att man även behöver ta medicin när man inte mår dåligt. Målsättningen är att man ska bibehålla sin lungfunktion och att man ska kunna göra allt det man vill utan att astman ska vara ett hinder
Stort tack för din tid Kjell och jag hoppas att vi hörs mer snart! ??
För mer information
Håll utkik här på vår blogg för att inte missa information om astma som kan vara användbar för vårdgivare och astmatiker. Glöm inte följa oss på Facebook här.
Hem | AsthmaTuner Hjälper dig ta kontroll över din astma
Inga kommentarer